Svensk anhöriginvandringspolitik har under de senaste decennierna blivit alltmer villkorad genom krav på bland annat försörjning, bostad och rättslig status. Utvecklingen speglar en bredare europeisk trend där möjligheten till familjeåterförening i ökande grad kopplas till ekonomiska, administrativa och integrationsrelaterade villkor.
Denna policy brief undersöker hur förändringarna i svensk anhöriginvandringspolitik påverkar möjligheterna till familjeåterförening och vilka konsekvenser de får för familjer som lever åtskilda. Briefen belyser särskilt hur olika krav kan skapa ojämlika möjligheter till återförening mellan olika grupper beroende på exempelvis rättslig status, ekonomiska resurser och position på arbets- och bostadsmarknaden. Den analyserar också hur långa handläggningstider och osäkra väntetider påverkar familjeliv, omsorgsrelationer och möjligheten att planera framtiden.
Policy briefen bygger på ny forskning om policyutveckling, familjeåterförening och attityder till anhöriginvandring i Sverige och Europa. Resultaten visar att konsekvenserna av ökad villkorlighet sträcker sig bortom frågan om hur många som återförenas och även påverkar vilka familjer som i praktiken har möjlighet att leva tillsammans.
Författare till policy briefen är Anton Ahlén, forskare vid Center for Migration and Integration Research, Handelshögskolan, och Hilda Gustafsson, affilierad forskare vid Malmö Institute for Migration Studies, Malmö universitet.
Bild: Parej Richard via Unsplash.
