Kunskapsöversikten avser att ge en bild av den forskning som finns om tolkfunktionen i asylprocessen, med särskilt fokus på de intervju- och förhandlingssituationer som förekommer när myndigheter handlägger och beslutar i frågor om asyl, alltså mötet mellan migrationsmyndigheter och asylsökande. Översikten bygger på forskning om tolkning i institutionella miljöer i allmänhet och forskning om tolkning i asylprocessen i synnerhet.
Några övergripande slutsatser och rekommendationer
- Den viktigaste slutsatsen är att behovet av att stärka och professionalisera tolkfunktionen i asylprocessen framstår som både nödvändigt och akut.
- Tolkar i offentlig sektor behöver få en stabilare professionell status och den etablerade tolketiken bli mer allmänt känd. Såväl de som har tolkuppdrag som andra deltagare i asylintervjuer bör ges möjlighet att träna kommunikativa strategier för att säkra och underlätta noggrant och opartiskt utförande av tolkning.
- Turtagningen i tolkmedierade samtal inte är likadan som i enspråkiga samtal, vilket har konsekvenser för samtalets koherens och spontanitet.
- Den befintliga forskningen är än så länge begränsad. Det finns få detaljstudier av autentiska tolkmedierade asylintervjuer, i synnerhet sådana som genomförts med tolken på distans, via telefon eller video. De studier som genomförts pekar entydigt på att brister i tolkfunktionen kan äventyra rättssäkerheten i asylprocessen.
- En viktig del i flyktingberedskapen är att göra tolkyrket mer förankrat som profession. Detta kan ske genom bland annat utbildning; att man skärper kraven på kunskap i och om språk, tolkning och asylrelaterade ämnen hos de som ska tolka, men också att man förbättrar handläggares och andras kunskaper om hur tolkmedierade samtal fungerar och vilka krav man kan ställa på tolken.
- En stärkt tolkprofession skulle gynna ömsesidig respekt, tolkar och andra professionella parter emellan, och därigenom förutsättningarna för en både effektiv och rättssäker asylprocess.
Författare till kunskapsöversikten är Cecilia Wadensjö, professor i översättning och tolkning vid Stockholms universitet, i samarbete med Hanna Sofia Rehnberg, lektor i journalistik vid Södertörns högskola, samt Zoe Nikolaidou, docent i svenska vid samma högskola. Sedan 2018 driver de tillsammans forskningsprojektet ”Asylberättelser – om samkonstruktion och rekontextualisering”.
Foto av Van Tay Media från Unsplash.