Symtom på posttraumatiskt stress (PTS) är vanligt förekommande hos barn och unga som har kommit till Sverige som ensamkommande minderåriga. Dessa symtom innefattar påträngande svåra minnen och mardrömmar, en känsla av att vara upp i varv samt försök att undvika att
tänka på eller bli påmind om det som har hänt. PTSD, posttraumatisk stressyndrom (”stress disorder” på engelska) är den fullt utvecklade formen och är en psykiatrisk diagnos.

En studie från 2016 fann att 76 procent av de 208 ensamkommande ungdomar som undersöktes i samband med deras besök på en mottagning för asylhälsa visade höga nivåer av PTS symtom. Longitudinella studier från Norge och Belgien, som följt flyktingungdomar under längre tid, har konstaterat att PTS inte är övergående utan fortsätter att drabba hälften av de ensamkommande ungdomarna över tid.

PTS hos flyktingbarn kan således betraktas som ett folkhälsoproblem i den grupp som kräver ett omhändertagande med utgångspunkt i ett förebyggande arbetssätt. Förebyggande insatser kan delas in i tre olika nivåer: universella, riktade och indikerade insatser. Man talar om indikerade insatser när en person uppvisar risk för sjukdom utan att ännu ha fått en diagnos. En indikerad preventiv insats vid posttraumatisk stress är Teaching Recovery Techniques (TRT).

TRT är en manualbaserad gruppintervention som har utvecklats för att minska symtom på posttraumatiskt stress hos barn och unga. Programmet bygger på traumafokuserad kognitiv beteendeterapi som är en vanlig intervention för barn och unga som lider av posttraumatisk stress. Studien syftar till att utvärdera effekterna av TRT på symtom på posttraumatisk stress och depression i en skandinavisk kontext på målgruppen ensamkommande ungdomar utanför specialistvården och undersöka deltagarnas upplevelser av programmet utifrån teorier om viktiga faktorer för anpassning efter traumatiska händelser.

Några övergripande slutsatser och rekommendationer

  1. Symtom på posttraumatisk stress (PTS) hos flyktingbarn är ett folkhälsoproblem som kräver ett omhändertagande med utgångspunkt i ett förebyggande arbetssätt. Det är också vanligt att ensamkommande ungdomar är tveksamma till att söka hjälp hos psykolog på grund av stigmatisering av psykisk ohälsa. Det är således viktigt att det finns en lättillgänglig indikerad förebyggande insats, fri från stigmatisering och nära ungdomars vardag.
  2. Teaching Recovery Techniques (TRT) är en manualbaserad gruppintervention som har utvecklats för att minska symtom på post-traumatiskt stress hos barn och unga. Programmet bygger på traumafokuserad kognitiv beteendeterapi som är den vedertagna interventionen för barn och unga som lider av posttraumatisk stress.
  3. TRT bör ses som ett mellansteg i ett strukturerat omhändertagande av PTS hos flyktingbarn. Det är således viktigt att det finns insatser mot PTS hos flyktingbarn på flera nivåer.

Policy Brief 2019:8 är skriven av Anna Sarkadi, professor vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

Foto av Warren Wong från Unsplash.