Frontex har alltmer blivit en slags verkställande arm för EU:s återvändandepolitik med en växande portfölj av möjliga stödfunktioner, även om beslutsmakten ligger kvar hos medlemsstaterna. Rapporten undersöker hur samarbetet mellan Sverige och Frontex går till i praktiken och i vilken utsträckning myndigheterna använder det stöd Frontex erbjuder.

Några övergripande slutsatser och rekommendationer

  • Rapporten konstaterar att Sverige är ett av de EU-länder som i mycket hög utsträckning använder Frontex stöd för återvändandeoperationer, inte minst för att Frontex finansierar sådana.
  • Svenska aktörer uppfattas generellt vara positiva till Frontex men tveksamheter finns framförallt inför den så kallade stående styrkan, alltså en permanent operativ enhet bestående av både egenanställda och från medlemsländerna sekonderad personal som planeras växa snabbt under kommande år.
  • Gällande Frontex fortsatta utveckling rekommenderar rapporten bland annat att det kan finnas anledning att fortsättningsvis skynda långsammare framåt, givet den kraftiga expansion som skett, och mera fokusera på Frontex befintliga kärnuppdrag inom gränskontroll, återvändande och skydd av grundläggande rättigheter.

Om författarna

Rapporten är skriven av Henrik Malm Lindberg, biträdande kanslichef på Delmi, Suzanne Planchard, utredningssekreterare på Delmi och Daniel Silberstein, utredningssekreterare på Delmi. 

Foto: Alexander Psiuk via Unsplash.

Projektet finansieras av Asyl-, migra­tions- och integ­ra­tions­fonden (AMIF).