Några övergripande slutsatser och rekommendationer

  • De första sammanlänkningarna (från 1960-talet) av migrations- och handelspolitiska instrument hade inte sin bas i en gemensam migrationspolitik utan från yttre faktorer kopplat till integrationen av EU:s inre marknad.
  • EU:s migrationspolitik har primärt närmat sig handelsavtal från ett perspektiv av att sammankoppla frågorna och handel och migration i ett försök att skapa incitament för ursprungs- och transitländer att samarbeta för att minska migrationstrycket till Europa.
  • Även om EU försökt använda handel som ett incitament i samarbetet kring flyktingar har de handelspolitiska instrumenten inte uppmärksammat länders specifika geopolitiska, ekonomiska och sociala faktorer i tillräckligt hög utsträckning, vilket i sin tur påverkat utfallet av dessa avtal.

Om författarna

Rapporten är skriven av Sandra Lavenex, professor i europeisk- och internationell politik vid Genèves universitet och Tamirace Fakhoury, docent i statsvetenskap, global flykting- och migrationsstudier, vid Ålborgs universitet i Köpenhamn och vetenskaplig rådgivare till the Kuwait Chair (2020-2022) vid Sciences Po i Paris.

Rapporten publiceras den 9 november 2021.