Studenter och forskare utgör en viktig del av den internationella migrationen. Stipendier är ofta en förutsättning för att möjliggöra akademisk mobilitet. Visbyprogrammet, som hanteras av Svenska institutet, är ett stipendieprogram som finansieras av den svenska regeringen. Från politiskt håll är motiven till att stödja akademisk mobilitet genom stipendier flera, inklusive att främja kunskapsutbyte mellan lärosäten, bredda diplomatin, öka handeln eller som en form av bistånd till utvecklingsländer. Länderna som omfattas av Visbyprogrammet är Ryssland, Vitryssland, Ukraina, Georgien, Moldavien, Azerbajdzjan och Armenien – och tidigare ingick även Estland, Lettland och Litauen.
Hur har Visbyprogrammet motiverats och vilken betydelse har stipendierna för studenternas karriärer och forskarbanor? Det besvaras i Delmi- rapporten Akademiskt utbyte och internationell migration – en studie av stipendiater inom Svenska Institutets Visbyprogram 1997–2015 (2018:2) författad av Andreas Åkerlund, Astrid Collsiöö och Mikael Börjesson. Frågor som berör internationaliseringen av den högre utbildningen, cirkulär migration, kunskapsflykt och kunskapsöverföring diskuterades under seminariet med forskare och experter inom området.
Medverkande
Andreas Åkerlund, Docent i historia, Södertörns högskola.
Mikael Börjesson, Professor i utbildningssociologi, Uppsala universitet.
Bernd Parusel, Forskare, Migrationsverket.
Kurt Bratteby, Avdelningschef, Avdelningen för internationella relationer, Svenska institutet.
Anders Ahlstrand, Utredare, Universitets- och högskolerådet.
Anna Tillander, Politisk sakkunnig, Justitiedepartementet.
Kristof Tamas, Kanslichef på Delmi.
Moderator: Monika Wirkkala, Enhetschef på Enheten för talangmobilitet, Svenska institutet.
