Under det senaste decenniet har mer än 60 000 ensamkommande barn sökt asyl i Sverige, vilket gör Sverige tillsammans med Tyskland till det land i Europa som har tagit emot flest ensamkommande asylsökande. Merparten av de ensamkommande som har sökt asyl i Sverige har nu fått uppehållstillstånd och är på väg att etablera sig i det svenska samhället.
Författarna Aycan Çelikaksoy och Eskil Wadensjö undersöker hur det har gått för de ensamkommande som fick uppehållstillstånd under åren 2003–2014. I fokus för undersökningen är utbildning och etablering på arbetsmarknaden, men även aspekter som psykisk hälsa och civilstånd berörs. I rapporten undersöks även hur etableringen på arbetsmarknaden påverkas av de ensamkommandes ålder, kön, ursprungsland, tid i Sverige, om de har återförenats med sina föräldrar eller inte, samt var i landet de har bosatt sig.
Medverkande
Eskil Wadensjö, Professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet, redogör för Ensamkommande barns och ungas väg in i det svenska samhället (2018:3).
Hélio Manhica, Fil.doktor i folkhälsovetenskap, Röda Korsets högskola.
Ingalill Hägglund, Chef på enheten för nyanländas lärande, Skolverket.
Anders Kessling, Statssekreterare, Arbetsmarknadsdepartementet.
Moderator: Olof Åslund, Generaldirektör vid IFAU och adjungerad professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, samt ledamot för Delmi.
