Varför gjordes denna studie?
Det finns ett antal motiveringar bakom studien. Ett är att både valdeltagande och naturalisering anse vara viktiga indikatorer på en framgångsrik integrationsprocess av utrikesfödda och större kunskaper om drivkrafterna bakom. Ett annat är att det skiljer sig så mycket i naturaliseringsbenägenhet mellan olika invandrargrupper. Sedan finns det ett tredje som grundar sig i att svensk administrativ data i kombination med institutionella förhållanden skapar en kvasi-slumpmässig situation, som gör att vi kan mäta ett kausalt samband mellan just rösträtten och benägenheten att naturalisera. Enkelt sagt betyder kausalt samband att det finns ett orsakssamband mellan rösträtt och benägenheten att naturalisera, vilket innebär att det ena har en direkt påverkan på den andra.
Vilka resultat vill ni särskilt lyfta fram för våra läsare?
Vi vill särskilt lyfta fram att invandrare från länder och regioner med sämre levnadsförhållanden gör att rösträtten som icke-medborgare ökar deras benägenhet att naturalisera avsevärt. För dem som kommer från länder och regioner med högre levnadsstandard minskar dock benägenheten. Båda reaktionerna visar att formella demokratiska deltaganderättigheter tillmäter ett positivt värde för dessa personer.
Var det några resultat som var förvånande eller som ni studsade till inför?
Ja, något som förvånade var det faktum att möjligheten att få rösta hade så stor statistiskt betydelse och därmed indikerar att detta påverkar individer mycket i förhållande till andra faktorer som vi också tog hänsyn till. Att rätten at få delta i en politisk gemenskap är så viktigt för potentiella medborgare och att detta är viktigt för en demokratiskt samhälle som Sverige.
Foto: Malmö universitet
