I Policy Briefen analyseras svenska administrativa data som i kombination med institutionella förhållanden skapat en kvasi-slumpmässig fördelning av rösträtten, det vill säga variationen av invandrarnas invandringsdatum. Här undersöks nettoeffekten för tre grupper av invandrare. Detta utifrån levnadsstandarden i ursprungsländerna, som skiljer sig åt i hur de reagerar på möjligheten av att få delta i den demokratiska processen i Sverige.
Några övergripande slutsatser och rekommendationer
- Ett huvudresultat är att benägenheten att skaffa medborgarskap varierar mellan olika invandrargrupper.
- För migranter som kommer från mindre utvecklade länder (låg HDI) kan vi konstatera att erfarenheten av att få rösträtt som icke-medborgare avsevärt ökar motivationen att skaffa svenskt medborgarskap och bli svenska medborgare.
- Det omvända förhållandet gäller för migranter från mer utvecklade länder, det vill säga att de söker inte svenskt medborgarskap i samma utsträckning.
- En slutsats är att det krävs fler studier för att förstå hur de motiverande faktorerna stärker viljan att skaffa medborgarskap, såväl som hur det kan försvaga viljan. Men framtida studier bör också belysa andra aspekter av invandrares rätt till rösträtt.
Om författarna
Pieter Bevelander är professor i Internationell Migration och Etniska Relationer (IMER) på Malmö Universitet och föreståndare för Malmö Institute for Studies of Migration, Diversity and Welfare (MIM).
Michaela Slotwinski är senior forskare och biträdande chef för ZEW:s forskningsgrupp "Inequality and Public Policy". Hon har en doktorsexamen från Universität Basel i Schweiz.
Alois Stutzer är professor i politisk ekonomi vid fakulteten för företagsekonomi vid Universität Basel i Schweiz. Han studerade ekonomi vid Zürichs universitet och tog sin doktorsexamen i nationalekonomi 2001.
Publiceringsdatum: 14 november 2023
Foto: Valmyndigheten
