Internationella migrationsdagen: Gör Delmis migrationsquiz!

Rätt svar: Att de flesta asylsökande har agens, det vill säga förmåga att handla för att ordna sin tillvaro på bästa sätt, även om det naturligtvis förekommer stora individuella variationer.

Delmis rapport Asylsökandes möte med Sverige (2018:8) bekräftar och nyanserar vanliga uppfattningar om erfarenheten av att söka asyl. Ett grundantagande att de asylsökande har agens, det vill säga förmåga att handla för att ordna tillvaron på bästa sätt förefaller vara mer träffande än att utgå från den stereotypa uppfattningen om ”den traumatiserade flyktingen” som passivt offer för omständigheterna.

Hur upplever asylsökande asylsökningsprocessen och mötet med Sverige? Och hur påverkar det tilliten till svenskar och svenska institutioner, och – i förlängningen – integrationen i det svenska samhället? Det är några av frågorna som togs upp vid ett seminarium som Delmi arrangerade i samband med rapportlanseringen. Titta på seminariet här. På vår seminariesida har vi samlat alla våra tidigare seminarier och de flesta har spelats in för dig att titta på i efterhand.

Rätt svar: Venezuela, Syrien, Afghanistan, Ukraina och Sydsudan.

Statistik från UNHCR visar att 120 miljoner människor befinner sig på flykt från krig och konflikter: 73,5 miljoner befinner sig på flykt i sitt eget hemland, 43 miljoner befinner sig på flykt i ett annat land och 8 miljoner människor väntar på beslut på sin asylansökan.

Delmi rapporten Irreguljär migration och Europas gränskontroller (2016:3) analyserar hur EU och dess medlemsstater har bedrivit gränspolitiken sedan Schengensamarbetets avskaffande av de inre gränserna under 1990-talet med information om antal irreguljära migranter över EU:s yttre sjö- och landgränser mellan 2009–2015.

Pinar Aslan Akay, utredningssekreterare på Delmi, medverkar i en intervju i Nerikes Allehanda om flyktingkrisen. I Forskare: Så uppstod krisen för tio år sen påpekar hon bland annat att majoriteten av flyktingar stannar kvar i sina grannländer vilket bekräftas av UNHCR:s statistik. Medarbetare från Delmis kansli medverkar regelbundet i media som kunskapsförmedlare inom olika migrationsfrågor.

Rätt svar: Människor som kommer för att arbeta eller studera.

Resultatet från Delmis rapport Attityder till invandring - en analys av förändringar och medieeffekter i Sverige 2014-2016 (2018:4) visar att respondenterna generellt ställer sig positiva till olika former av invandring och från olika delar av världen, även om attityderna skiljer sig åt beroende av varför människor invandrar och varifrån de invandrat. Mest positiva är attityderna till att människor kommer för att studera och arbeta, medan attityderna till att människor kommer till Sverige för att undfly krig och förtryck och för att förenas med anhöriga är något mindre positiva.

Resultatet visar också vissa samband mellan vilka medier människor använder och deras attityder till invandring, men också mellan vilka medier de använder och förändringar av deras attityder till invandring. Det kan tolkas som att människors medieanvändning påverkar deras attityder till invandring. Ett tips för dig som är nyfiken på att lära dig mer är att läsa Delmis rapport Invandring i medierna – hur rapporterar svenska tidningar? (2017:6).

Rätt svar: Aldrig ätit middag med svenskar som inte tillhör familjen.

De svarande i Delmis enkätundersökning Nyanländas integration: En enkätstudie om språkstuderandes erfarenheter av livet i Sverige (2022:8) hade inte ätit middag med en svensk som inte tillhör familjen någon gång under det gångna året. Att enkäten gjordes mitt under coronapandemin kan naturligtvis ha haft en ganska stor påverkan på resultatet. Men frågan om kontakt med svenska vänner och bekanta via telefon, sms, chatt eller mail borde emellertid vara betydligt mindre ”pandemikänslig” och den visar på ett liknande resultat. Närmare 40 procent av de svarande hade inte haft någon kontakt med en svenskfödd vän eller bekant under den senaste månaden. Trots detta svarar bara var femte att de ofta eller alltid känner sig isolerade från det svenska samhället.

I media, och inte sällan i den politiska debatten, tas ofta problemen med integrationen upp men huruvida den bilden stämmer överens med fakta diskuteras i en livepodd från Integrationsforum. Lyssna på avsnitt 33 av Delmi-podden: Vad händer med integrationen i Sverige?

Rätt svar: Ansöka om spårbyte, till exempel från asyl till arbetstillstånd om man har fått en anställning.

I Delmis rapport De som inte får stanna - Att implementera återvändandepolitik (2020:1) beskriver forskaren att asylprocessen innehåller många olika spår och möjligheter att överklaga, vilket skickar signaler genom systemet, till såväl tjänstemän och frontbyråkrater som migranterna själva, att ”ett nej inte alltid är ett nej”. Spårbytesmöjligheten hör ihop med politikens mål om etablering på arbetsmarknaden. Signalen från samhällets sida om att man bör arbeta och då får en andra chans, skapar samtidigt en förväntan att få stanna. Möjligheten att anföra om verkställighetshinder och att överklaga, är snarare ett sätt att tillgodose behovet av rättssäkerhet i asylprocessen.

 Från och med den 1 april 2025 försvinner möjligheten till spårbyte. Läs mer på Migrationsverkets hemsida. Delmi har även publicerat flera poddavsnitt om just återvändandefrågan ur flera olika perspektiv – lyssna på avsnitt 34, 31, 28, 23, 22, 6 och 5!

Rätt svar: Samtliga påståenden är korrekta och beskrivs i Skatteverkets nationella lägesbild över befolkningen.

Totalt granskades ungefär 485 000 folkbokförda personer med medborgarskap utanför EU/EES. Den nationella lägesbilden innehåller en ny uppskattning av antalet folkbokförda personer, personer med samordningsnummer samt personer som vistas i Sverige utan att vara folkbokförda eller ha någon identitetsbeteckning.

Delmis kunskapsöversikt Det andra utanförskapet: En kunskapsöversikt om skuggsamhället i Sverige (2024:2) beskriver hur många av dessa migranter är asylsökande som fått avslag på sin ansökan. Andra är migranter som tagit sig till Sverige utan uppehållstillstånd och utan att söka asyl och arbetar på den informella arbetsmarknaden, medan ytterligare andra är så kallade ”overstayers” som inte lämnat landet efter att deras visum eller uppehållstillstånd slutat gälla. Några är också offer för människohandel och lever i ett slags skuggsamhälle inom skuggsamhället.

Titta på ett samtal med författaren till kunskapsöversikten där frågor som papperslösas rättigheter, barns situation i skuggsamhället och svenska myndigheters möten med skuggsamhället berörs.

Rätt svar: Kina och Turkiet.

Rapporten Krig, politiskt ledarskap och viljan att lämna Ryssland (2024:11) undersöker hur migrationsaspirationer inom den ryska befolkningen har utvecklats efter Rysslands invasion av Ukraina 2022. Trots att många förväntade sig en ökning av emigration visar data att nationalistiska känslor, begränsningar i möjligheten att resa till andra länder och ett ökat stöd för den ryska ledningen troligen har minskat den övergripande önskan att lämna landet. Historiskt sett var västländer som Tyskland och USA toppdestinationer för ryssar. Efter invasionen har preferenserna dock skiftat mot icke-västländer som Kina och Turkiet.

Om du vill veta vilka länder som var populära destinationsval för ukrainska medborgare kan du läsa Hur många kommer fly från Ukraina och vilka EU-länder kommer de söka sig till? (2024:3). Lyssna gärna på Delmi-podden:

• Avsnitt 14. Den ukrainska flyktingkrisen
• Avsnitt 29. Mellan krig och sanktioner: Vad påverkar viljan att emigrera från Ryssland?

Rätt svar: Det finns cirka 300 lagliga vägar.

En nyligen genomförd kartläggning av organisationen ICMPD identifierade nästan 300 olika vägar för arbetskraftsmigration i EU. Delmi arbetar sedan den 1 september 2025 med ett nytt projekt: Från information till migration: informationsförmedling i tredjeländer och dess betydelse för laglig migration till Sverige. Projektet undersöker hur informationsförmedling om laglig migration utformas och genomförs i Irak, Uzbekistan och Pakistan. Projektet finansierat av Projektet finansieras av Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF).

Delmi har även publicerat två studier om ämnet: Laglig migration för arbete och studier - Möjligheter att få uppehållstillstånd i Sverige för personer som saknar skyddsbehov och Laglig migration för arbete och studier.

Rätt svar: Inrätta en ny permanent solidaritetsmekanism mellan medlemsländerna för att utjämna skillnaderna i det nuvarande systemet, där ett fåtal länder ansvarar för merparten av asylansökningarna.

Delmis policy brief EUAA och Sveriges implementering av EU:s nya asyl- och migrationspakt (2025:1) beskriven att den enskilt mest omskrivna reformen i pakten är den nya asyl- och migrationshanteringsförordningen, som omfattar obligatoriska "solidaritetsmekanismer". Förordningen kräver att medlemsstater, som Sverige, assisterar överbelastade medlemsstater genom att antingen ta emot fler asylsökande, ge ekonomiska bidrag till den överbelastade medlemsstaten eller bidra med kapacitetsuppbyggnad (Förordning (EU) 2024/1351, artikel 6). Sverige kan också begära liknande stöd enligt de villkor som anges i krisregleringen. Ytterligare en solidaritetsmekanism finns inskriven i EUAA-förordningen, som inrättar en reserv av handläggare som kan sekunderas till EUAA och skickas till medlemsstater med kort varsel (Förordning (EU) 2021/2303, artikel 19(6)).

Titta på Delmis seminarium EU:s nya migrationspakt – vad innebär den i praktiken? under MR-dagarna där bland annat Ylva Johansson, tidigare EU-kommissionär med ansvar för att ta fram förslagen till den nya migrationspakten deltog i diskussionen.

Läs mer om pakten på Europeiska kommissionens hemsida.