”Politiska remitteringar” är ett relativt nytt begrepp som syftar på normer, erfarenheter, kunskaper eller pengaflöden som bidrar till politiska förändringsprocesser såsom demokratisering eller ökad jämställdhet. I policydokument och forskning om politiska remitteringar antas migranter och diasporagrupper exempelvis kunna bidra genom kunskaper och erfarenheter som inhämtats i mottagarstaten. Vidare förväntas migranter och diasporagrupper med ursprung i ickedemokratiska stater socialiseras in i nya normer och värderingar när de lever i demokratiska mottagarstater. Dessa nya normer och värderingar antas sedan kunna föras vidare till ursprungsstaterna via kontakter med familj och vänner eller genom att migranten/diasporamedlemmen återvänder och bosätter sig i sitt hemland.

Ett annat vanligt antagande är att migranter och diasporagrupper även kan utöva politisk påverkan i sina ursprungsstater genom riktade "finansiella remitteringar", dvs. pengar som migranter skickar till sina ursprungsländer. De skulle också, genom kunskaper och erfarenheter, kunna bidra både till fredsprocesser och till en mer långsiktig fredsbyggnad efter exempelvis ett inbördeskrig.

Några övergripande slutsatser och rekommendationer

  • Migranter eller diasporagrupper kan påverka utvecklingen i en mer demokratisk riktning i utvecklingsländer.
  • Inte bara positiva utan också negativa impulser såsom radikalisering eller extrema politiska hållningar, kan dock överföras mellan länder.
  • Finansiella remitteringar kan bidra till fredprocesser eller till och med underblåsa konflikter.
  • De politiska effekterna av diasporagruppers och migranters ageranden är starkt kontextberoende.
  • En bredare studie av relevanta diasporor i Sverige och deras önskan och möjligheter att agera och påverka rekommenderas. 

Om författarna

Kunskapsöversikten, Politiska remitteringar (2015:2) är skriven av Emma Lundgren Jörum och Åsa Lundgren, båda forskare i statsvetenskap vid Uppsala universitet.

Foto av stokpic från Pixabay.