Slutsatser
- På individnivå kan vi se att migranter i Sverige har en hög grad av religiositet, men att detta minskar över tid i Sverige. Det finns dock en variation inom denna trend. Vi vet mycket lite om hur religiositeten hos den inhemska befolkningen förändras som en följd av migration till Sverige.
- Religionen har en stärkande, stöttande och integrerande funktion för migranter i Sverige.
- Ett flertal nya samfund har etablerats i Sverige som en följd av migration, men även redan etablerade samfund har fått nya medlemmar. Samfunden ställs inför olika och ytterst varierande utmaningar som följd av olika samfundsförändringar och som en följd av migranters religiositet.
- Hur den offentliga sektorn förhåller sig till den religiösa pluraliteten löses från fall till fall eftersom det (ännu) inte finns några förutbestämda tydliga riktlinjer till hur denna ska förhålla sig till en ökad religiös pluralitet. Hur offentliga sektorn förhåller sig till religiös pluralitet som en följd av migration skiljer sig åt mellan de skandinaviska länderna.
Policyförslag
Följande policyförslag kan bidra till en effektivare förhållningssätt till migration, religion och integration:
- På myndighetsnivå möjliggöra för mer kunskap om religiositetens och de religiösa samfundens betydelse och stöd för migranter;
- Skapa stödfunktioner på kommunal (och möjligtvis regional) nivå, inte enbart på statlig nivå, som kan stötta de mer lokalt förankrade religiösa samfunden, samfundens församlingar och dess tillhöriga;
- Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) bör fortsätta med kunskapsspridning inom fältet, men genom ett etablerat samarbete med akademin;
- Skapa en sammanhållen forsknings- och utbildningsmiljö inom området, förslagsvis vid redan etablerade institutioner eller centrumbildningar.
Om författaren
Magdalena Nordin är docent i religionssociologi och universitetslektor vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion på Göteborgs universitet.
Rapporten publicerades den 23 februari 2023.
Foto: Vasilica Ciocan, Unsplash
