Arbetslöshet och fattigdom är betydligt mer utbrett bland invandrare än den infödda befolkningen i Sverige, vilket leder till negativa konsekvenser för såväl de drabbade individerna som för samhället i stort. Tidigare studier tyder på att viljan att betala skatt minskar om välfärdsstaten främst uppfattas gynna invandrare. Frågor som besvaras i policy brief:en är bland annat: Kan hög arbetslöshet bland invandrare minska stödet för välfärdsstaten bland personer födda i Sverige? Hur påverkar kontakten med invandrare i bostadsområdet och på arbetsplatsen infödda svenskars attityder till offentliga utgifter? Studien baseras på en stor nationell enkätundersökning.

Några övergripande slutsatser och rekommendationer

  • Resultaten ger ytterligare stöd för att hög arbetslöshet bland invandrare kan minska majoritetsbefolkningens vilja att bidra till välfärdsstaten och dela med sig till invandrare i behov av bidrag.
  • Ju högre arbetslösheten är bland invandrare i närområdet desto större är motståndet mot ekonomiskt stöd till denna grupp.
  • Att ha kollegor som är invandrare tycks däremot inte ha någon påverkan på inföddas attityder till ekonomiskt stöd till invandrare.
  • En viktig slutsats är att åtgärder för att sänka trösklarna för inträdet till arbetsmarknaden för invandrare är centrala. Utöver den direkta effekten att öka graden av självförsörjning och därmed minska fattigdomen bland invandrare, bidrar det också till att bibehålla majoritetsbefolkningens solidaritet med invandrare och stöd för välfärdssystemet.

Författare är Tina Goldschmidt, fil. dr i sociologi vid Stockholms universitet, för närvarande verksam vid Umeå universitet. Policy brief:en baseras på hennes avhandling Immigration, Social Cohesion, and the Welfare State: Studies on Ethnic Diversity in Germany and Sweden.