Denna policy brief sammanfattar ett forskningsprojekt som syftar till att skapa förståelse för hur samtida rasistiska och främlingsfientliga föreställningar formas och distribueras i Sverige. Projektet undersökte hur dessa föreställningar formas av aktörer i tre sociala fält; (1) allmänheten, (2) opinionsjournalistiken och (3) politiken.

Policy briefen analyserar hur; 1) internet stärkt rasistiska aktörers synlighet och mobiliseringsmöjligheter; 2) rasism formas och distribueras i vardaglig kommunikation i sociala medier; och 3) hur främlingsfientliga och rasistiska element gradvis normaliseras av etablerade aktörer i offentligheten. Studierna baseras på såväl kvantitativa som kvalitativa metoder för datainsamling och analys.

Några övergripande slutsatser:

  • Genom att skriva och stöpa om nyheter från etablerade källor kan rasistiska och främlingsfientliga aktörer producera och, via sociala medieplattformar som Facebook, sprida stora mängder material med relativt små resurser.
  • Sociala medier används som ett mobiliseringsverktyg av rasistiska och främlingsfientliga aktörer. Men, engagemang på internet – oftast i form av synlighet i sociala medier – leder sällan till långvarigt konkret kollektivt handlande.
  • Subtila och implicita yttranden och tankefigurer torgförda av ledarskribenter i dagstidningar och av folkvalda politiker på sociala medieplattformar bidrar till att normalisera främlingsfientliga och rasistiska tankegångar och åsikter.
  • Utöver att fungera som en plats för yttringar och spridning av främlingsfientlighet och rasism, kan kommentarsfälten på sociala medier utgöra en grogrund för rasistisk kommunikation som förstärks genom interaktivitet mellan användare.
  • Teknikföretag, som exempelvis Facebook, lever inte upp till sina krav på moderering av rasistiskt innehåll.

Författare till denna policy brief är Mattias Ekman, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet.