Policy briefen handlar om hur uppfattade hot är relaterade till främlingsfientlighet och så kallad affektiv polarisering, som kortfattat kan beskrivas som ökad psykologisk distans och spänningar mellan olika samhälleliga grupper eller partier. Utgångspunkten är att uppfattade hot kan öka både främlingsfientlighet och affektiv polarisering. För att ta reda på om personer som är mer benägna att uppfatta hot mellan grupper tenderar att vara mer främlingsfientliga, genomfördes en rad regressionsanalyser med olika indikatorerna på främlingsfientlighet som utfallsvariabler.

Några övergripande slutsatser:

  • Invandring formuleras ofta som ett hot, till exempel av högerpopulistiska partier, men inte alla personer påverkas av sådana uttalanden. Personer med en så kallad höger-auktoritär personlighet är extra känsliga för att uppfatta hot från andra grupper, och är också mer främlingsfientliga.
  • Personer som uppfattar ökad flyktinginvandring som ett hot är mer ”affektivt polariserade”, vilket innebär att de i högre utsträckning har förutfattade, negativa åsikter och känslor om andra partier eller deras anhängare. Främlingsfientlighet kan alltså leda till spänningar mellan olika partier och grupper i samhället.

Författare till denna policy brief är Emma A. Renström, docent i psykologi vid Göteborgs universitet, och Hanna Bäck, professor i statsvetenskap vid Lunds universitet.