2020 är det 20-årsjubileum för Förenta nationernas protokoll om förebyggande, bekämpning och bestraffning av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, även känt som Palermoprotokollet. Mot bakgrund av detta är det värt att uppmärksamma vilka åtgärder som har sjösatts för att motverka människohandel, och vilka konsekvenser som uppstått till följd av åtgärderna. Rapporten Anti-smuggling and Anti-trafficking Measures: Are they compatible with the EU Charter of Fundamental Rights? (Delmi 2020:4) undersöker hur kompatibla EU:s åtgärder mot människosmuggling och människohandel är med EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.
Övergripande resultat och slutsatser
Sedan 2016 har EU prioriterat att skapa incitament för ursprungs- och transitländer att förhindra att migranter når EUs territorium. Sådana åtgärder inkräktar dock mot rätten till asyl då de innebär att människor kvarhålls i och hindras från att lämna tredjepartsländer. En central del i rätten till asyl är rätten att lämna för att söka asyl. De åtgärder som inkräktar på denna rättighet behöver sträva efter ett legitimt mål för att anses som befogade, t.ex. att rädda liv.
Det fastlås i studien att EU och medlemsstaterna riskerar att inte uppfylla sina positiva skyldigheter att säkerställa rätten till liv samt att EU:s och medlemsstaternas handlingar kan strida mot rätten att lämna sitt land för att söka asyl.
Om rapportförfattaren
Rapporten är skriven av Dr. Vladislava Stoyanova, biträdande universitetslektor vid Lunds universitet.
Foto av Alex Ivashenko från Unsplash.