Migration väcker stora förhoppningar och för migranten själv inbegriper det ett löfte om en bättre framtid. Med migration menas i denna studie att människor förflyttar sig från ett land till ett annat för att bosätta sig där. Studier som undersöker hur det går för migranterna i destinationslandet ger inte bara en ökad kunskap om migranters välbefinnande i bred bemärkelse, utan ger även en fingervisning om huruvida ett land inom en rad olika områden, såsom arbetsmarknad, utbildning, folkhälsa, hälso- och sjukvård samt bostäder, fungerar. Majoriteten av dessa studier utgår från objektiva välfärdsindikatorer, såsom registerbaserade data på sysselsättning eller hälsa. Det finns dock betydligt färre studier som utgår från subjektiva välfärdsindikatorer, vilket innebär att kunskap om migranternas självskattade välbefinnande, i synnerhet i relation till befolkningens attityder till migration, är begränsad. Vikten av att studera subjektiva indikatorer har betonats av flera forskare.
Författarna till denna studie fokuserar på det självskattade välbefinnandet hos såväl personer som precis har kommit till Sverige som de som bott här i några år, och undersöker hur det samvarierar med graden av acceptans för migranter. Resultaten för Sverige sätts i relation till andra länder i Norden och övriga Europa. Syftet är att få mer kunskap i frågorna och en bättre förståelse för migranters välbefinnande och befolkningens attityder till migration i Sverige, Norden och Europa. För att besvara dessa frågor används data från Gallup World Polls (GWP) attitydundersökningar för i huvudsak åren 2016–2023, som är den senaste tillgängliga data från GWP.
Författare till rapporten är Maria Cheung, doktor i nationalekonomi, Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi, och Hyrije Hasani, kandidat i nationalekonomi.
Fotograf: Ryoji Iwata via Unsplash
