Kan ni berätta kort om projektet ni arbetar med?
Vi undersöker vilken roll diplomatiska representationer spelar inom återvändande- och återtagandeprocessen. Vi analyserar också befintliga bilaterala- och multilaterala avtal med utgångspunkt i hur de kan främja en mer effektiv, humanitär och hållbar återvändande- och återintegrationsprocess. 

Kan ni berätta om det pågående arbetet i delprojektet?
Vi har intervjuat olika aktörer inom återvändandeprocessen, till exempel ambassadsamordnare som har kontakt med diplomatiska representationer och myndigheter i tredje land.

Vi har också kontakt med diplomatiska representationer i Sverige för att förstå deras roll inom återvändande och återintegration till hemlandet. Vi är väldigt tacksamma och ödmjuka inför det faktum att så många har varit villiga att ta tid ur sina — ofta överfyllda — kalendrar för att bidra till vårt projekt. Vi ser det som ett bevis för hur viktigt det är att synliggöra ursprungsländernas perspektiv i de akademiska och politiska diskussionerna kring återvändande och återtagande.

Kan ni berätta lite om era preliminära resultat?
Vi har vi sett att det finns två aspekter av återvändande- och återtagandeprocessen. Den första är den operativa och logistiska aspekten som innefattar att myndighetspersonal i Sverige samarbetar inom specifika ärenden med ambassadpersonal på konsulär nivå — det är detta som kallas för ”återtagande” eller ”readmission” på engelska.

Den andra aspekten – som egentligen är mer återvändandepolitik – handlar om att använda olika diplomatiska verktyg för att uppmuntra och underlätta för stater att ta emot sina medborgare under vissa villkor. Dessa verktyg kan variera mycket beroende på landets situation, sammansättningen på den grupp som återvänder och de befintliga relationerna mellan de inblandade länderna. Bästa praxis kan, till exempel, observeras i återvändandet till Balkanländerna, där det finns ett väletablerat och välfungerande samarbete mellan diplomatiska representationer och myndigheter i Sverige och mottagarländerna. Generellt kan man också se att det finns välorganiserade mottagningssystem för dem som återvänder till Balkan.

Foto: Delmi