Barnkonventionen är ett mycket viktigt verktyg för att säkerställa att barns rättigheter tillgodoses. Den första januari 2020 blev barnkonventionen svensk lag. Utifrån ett migrationsperspektiv innebär inkluderandet av konventionen i svensk lag ett förtydligande av att rättstillämpare ska beakta de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar i samtliga ärenden som rör barn. Redan 1997 infördes en lagstadgad skyldighet att beakta principen om barnets bästa i svenska migrationsärenden. Däremot har upprepade studier visat brister i genomslaget för barns rättigheter på migrationsområdet.

Delmis Policy Brief 2020:5 Den reglerade invandringen och barnets bästa författad av Louise Dane, är baserad på avhandlingen ”Den reglerade invandringen och barnets bästa: barns rätt till familjeliv och privatliv enligt barnkonventionen, Europakonventionen, EU-rätten och svensk utlänningslagstiftning” (Stockholm: Stockholms Universitet). Den diskuterar barnets bästa och rätten till respekt för privat- och familjeliv och sätter dessa begrepp i relation till statens rätt att reglera invandring. Danes rekommendationer omfattar strukturerade intresseavvägningar och tydligt motiverade beslut; ett framhållande av intresseavvägningen i lagstiftningen; och ett tydliggörande av innebörden av det rättsliga intresset av reglerad invandring. Åtgärderna skulle kunna bidra till ett stärkt genomslag för barns rättigheter och ökad rättssäkerhet i migrationsärenden som rör barns rätt till privat- och familjeliv.