I den här antologin sammanfattas sex avhandlingar på temat barn och migration. Avhandlingarna belyser olika delar av migrations- och integrationsprocessen. I den första avhandlingen beskrivs hur barn förbereds inför sin vidarebosättning till Sverige genom så kallade Sverigeprogram. I den avslutande studien skildras övergången mellan skola och arbete. Bidragen däremellan diskuterar bland annat barnet i den svenska asylprocessen, psykisk ohälsa, språkintroduktionsprogram, grundskola och gymnasium. 

I antologin medverkar författarna Mehek Muftee, Lisa Ottosson, Gunilla Jarkman Björn, Anna Åhlund, Eva Skowronski och Michael Lindblad. Redaktörer är Delmis utredningssekreterare André Asplund, Sara Thalberg och Caroline Tovatt.

De olika bidragen i korthet:

Det första bidraget i antologin är skrivet av Mehek Muftee och handlar om att förbereda barn och ungdomar för vidarebosättning till Sverige. Sammantaget visar studien att barn är mycket medvetna och aktiva deltagare i sin migrationsprocess och möten med myndighetspersoner. Avhandlingen visar vidare att de svenska delegationernas information är idealiserande och i vissa fall utelämnar relevant information samt även skapar stereotypa bilder som barnen själva måste bemöta. 

Det andra bidraget är skrivet av Lisa Ottosson och belyser barnperspektiv i den svenska asylprocessen. Avhandlingen är strukturerad i tre delar där författaren fokuserat på migrationsverkets tjänstemän, juridiska ombud för barnfamiljer, och de asylsökande barnens egna erfarenheter. Studien belyser på flera sätt en diskrepans mellan migrationsverkets tjänstemäns ambitioner och den byråkratiska praktiken. En annan slutsats är att många juridiska ombud saknar kunskap om barns egna grunder för asyl, samt att asylsystemet är orienterat mot vuxna. Barnens egna utsagor visar att det inte finns en självklar plats för unga människor i asylprocessen samt att behovet av ”normalitet” som betonas på policynivå tycks mycket betydelsefull för asylsökande barn och något de själva aktivt eftersträvar.

Det tredje bidraget är skrivet av Gunilla Jarkman Björn och undersöker psykisk hälsa bland barn i familjer som flytt till Sverige. Ett resultat var att barnen i hennes studie var vid sämre psykisk hälsa än vad deras föräldrar gav uttryck för, och att föräldrarna helt enkelt var omedvetna om barnens psykologiska problem. Men studien visar även på att ett fåtal sessioner med familjeterapi har en positiv effekt på dessa barns välmående.

Anna Åhlund har skrivit det fjärde bidraget i antologin. Hennes avhandling berör språkinlärning av svenska som andraspråk. Avhandlingen visar att språklärande som sker inom ett språkintroduktionsprogram inte bara handlar om att tillägna sig förutbestämda kunskaper. De begränsade språkfärdigheterna bidrar även till en “social inskolning” där elever lär sig vara “nyanlända elever”. På så vis genomgår de en komplex process där identiteter, kulturer och maktförhållanden skapas och förhandlas. Åhlund menar att flera faktorer försvårar för dessa elever att bli en del av kategorin “vanlig elev”, vilket kan leda till negativa konsekvenser för integrationen av de nyanlända eleverna.

Det femte bidraget är skrivet av Eva Skowronski och fokuserar på den sociala skolsituationen för elever som invandrat till Sverige under de senare åren i grundskolan eller gymnasiet. Studien pekar bland annat på att skolans mottagningssystem för nyanlända studenter i själva verket kan utgöra en bidragande orsak till ökat socialt utanförskap för de som ingår i denna grupp.

Michael Lindblad har skrivit det sjätte bidraget till denna antologi. Han undersöker i sin avhandling varför elever med migrationsbakgrund är överrepresenterade bland de som inte har behörighet att söka till gymnasieskolans nationella program. Utgångspunkten är de ungas egna berättelser om skoltiden, om varför de inte slutförde sina studier och deras planer för framtiden. Studien landar i att faktorer som engagemang från lärare och kvalitet på skolor samt stödjande nätverk, inkluderat föräldrar, får större betydelse för skolframgång för unga med migrationsbakgrund än för elever födda i Sverige.