Trots ett gemensamt asylsystem inom EU finns det utrymme för medlemsstaterna att tolka och implementera dessa regler i respektive nationell lagstiftning. Rapporten analyserar på vilket sätt den svenska lagstiftaren och lagstiftarna i andra medlemsstater har använt bedömningsmarginalen som EU-rätten och Europakonventionen tillåter när det kommer till olika aspekter av asyl. Studien fokuserar på skyddsgrunder, tillgång till uppehållstillstånd och familjeåterförening. Syftet med rapporten är också att analysera hur Sveriges asylregler avviker från de minimiregler som EU-rätten och folkrätten ålägger. Rapporten analyserar övriga EU-länder, med fokus på Danmark, Tyskland och Grekland.
Några övergripande slutsatser och rekommendationer:
Sverige följer EU:s minimiregler och Europakonventionen. Utifrån de skyddsbehövandes perspektiv har Sverige – i vissa avseenden - mer fördelaktiga regler om man jämför med andra EU-länder. Detta gäller exempelvis förutsättningarna för att flyktingars skydd ska kunna upphöra . Ett annat exempel är villkoren för att beviljas permanent uppehållstillstånd. Den svenska lagstiftningen är mer förmånlig än de miniminormer som EU-rätten kräver.
I andra avseenden är den svenska lagstiftningen striktare. Till exempel har Sverige strikta regler vad gäller uppehållstillståndens längd vid första beslutstillfället.
Sverige har möjlighet att använda det befintliga utrymme och vidareutveckla lagstiftningen på ett sätt som innebär mindre risker för potentiella kränkningar av EU:s minimiregler och Europakonventionen.
Rapportens policyrekommendationer poängterar att ju strängare regler och ju snävare de tolkas, desto större är risken att det är oförenliga med de mänskliga rättigheterna. Andra rekommendationer är, bland annat, att Sverige bör fortsätta ha flexibla regler när det gäller att erhålla uppehållstillstånd och familjeåterförening. När det gäller tillfälligt skydd bör Sverige utarbeta och anta en konkret plan för vad som ska ske när det tillfälliga skyddet enligt massflyktsdirektivet upphör.
Om författarna
Rapportens författare är Vladislava Stoyanova, docent vid Juridiska Institutionen och Eleni Karageorgiou, postdoktor vid Juridiska Institutionen, Lunds universitet.
Hur gemensamma är de gemensamma EU-reglerna? Svensk asylrätt i europeiskt perspektiv (2021:13), ingår i Delmis rapportserie och publiceras den 19 augusti 2022.
Foto av Andrey Popov från iStock