Sedan 2011 betalar internationella studenter från tredje land – med ursprung utanför EES och Schweiz – avgifter för universitetsstudier i Sverige. Reformen har haft betydande konsekvenser för svenska lärosätens internationalisering: färre internationella studenter söker sig efter avgiftsreformen till Sverige, i synnerhet till naturvetenskapliga utbildningar.
Historiskt har internationaliseringen av svenska lärosäten varit avsedd att bidra till såväl höjd utbildningskvalitet som biståndspolitiska målsättningar. År 2011 införde den svenska regeringen avgifter för studenter från tredje land. Delmi-rapporten Internationella studenter i Sverige – Avgiftsreformens påverkan på inflödet av studenter undersöker följderna av avgiftsreform för antalet och sammansättningen av internationella studenter i Sverige. Rapporten visar att antalet internationella studenter från tredje land till följd av avgiftsreformen har minskat drastiskt, i synnerhet från fattiga och mindre demokratiska länder.
Rapporten synliggör följande utbildningspolitiska målkonflikter:
- Antalet internationella studenter på svenska lärosäten minskade i och med införandet av studieavgifter, vilket står i motsättning till det övergripande målet att öka internationaliseringen av svensk högre utbildning
- Förändringen i sammansättningen av studenter, där särskilt antalet studenter från utvecklingsländer har minskat, står i motsättning till målsättningar om mångfald vid lärosäten, fattigdomsbekämpning och demokratisk utveckling.
- Minskningen i antalet studenter inom tekniska och naturvetenskapliga inriktningar är problematiskt utifrån Sveriges rekryteringsbehov inom teknik och forskning.
Rapporten är skriven av André Bryntesson ämneslärare och fil. kand. i statskunskap, och Mikael Börjesson, professor i utbildningssociologi, båda verksamma vid Forum för studier av den högre utbildningens internationalisering, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet.
Foto av StockSnap från Pixabay.
