Den stora invandringen av människor med låga kvalifikationer medför, bland annat, risk för en försvagning av statsfinanserna. Välfärdssystemet kan då fungera både som en tillgång och som ett problem när det gäller att integrera nyanlända och deras barn. Grete Brochmann, professor i sociologi vid Oslo universitet, fick i uppdrag att leda den norska offentliga utredningen NOU 2017:2 om ”Integrasion og tillit – Langsiktige konsekvenser av høj invandring”. Denna Policy Brief är en svensk sammanfattning av den norska utredningen.

Ett par slutsatser från utredningen:

  • En av utredningens röda trådar har varit risken för att den omfattande invandringen ska skapa större ojämlikhet vad gäller inkomster, levnadsvillkor och sysselsättning, men också att en hög invandring kan skapa värderingskonflikter och kulturella motsättningar. Att fler kan komma i arbete är och måste vara det viktigaste medlet för att klara sig undan en växande fattigdom. Därför behöver hela det norska samhället bli bättre på att integrera invandrare och att bekämpa diskriminering. Detta är viktigt för att kunna motverka ojämlikhet och segregering.
  • Integration handlar också om samhället självt och hur man ska kunna slå vakt om de mekanismer och sammanhållande krafter som utgör grunden för demo­kratin, alltså rättsstaten och välfärden för medborgarna. I norsk kontext handlar det om att bibehålla de viktigaste delarna av den norska välfärdsmodellen med en välord­nad arbetsmarknad, en generös välfärdsstat som likabe­handlar alla medborgare, men också genom socialisering till samhällets grundvärderingar: mänskliga rättigheter, jämställdhet och ett demokratiskt styrelseskick.