Sverige är ett av de länder inom den Europeiska unionen som har den snabbaste befolkningstillväxten. Det kan delvis förklaras av den omfattande invandringen till Sverige. Kunskapsläget om den invandrade befolkningens arbetsmarknadsetablering i Sverige är idag relativ gott. Däremot vet vi betydligt mindre om vilka effekter invandringen har på den inrikes födda befolkningens ställning på arbetsmarknaden. Analysen bygger på svenska registerdata och är den första svenska studien som försöker besvara frågan.

Några övergripande slutsatser och rekommendationer:

  • Sysselsättningsutvecklingen och löneutvecklingen bland grupper där invandringen varit relativt omfattande, har varit svagare än för grupper som varit mindre exponerade för invandring.
  • Invandringen till Sverige tycks på kort sikt ha bidragit till en något lägre relativ sysselsättningsnivå och genomsnittlig lön för inrikes födda än vad som annars skulle ha varit fallet. Effekten verkar drivas av en ökad konkurrens via invandring från Sveriges nordiska grannländer.
  • Det är alltså inte flykting- och anhöriginvandringen som verkar driva de skattade effekterna. Effekterna tycks också vara något större för grupper med en relativt svag ställning på arbetsmarknaden, såsom lågutbildade och låginkomsttagare.
  • Vilka effekter invandringen ger upphov till på längre sikt eller med avseende på andra utfall har inte studerats men de kan vara annorlunda än de kortsiktiga.

Om författaren

Rapporten, Invandringens arbetsmarknadseffekter: Lärdomar från den internationella litteraturen och svenska resultat (2016:2), är skriven av Mattias Engdahl, fil. dr. i nationalekonomi.