Rapporten Invandringens arbetsmarknadseffekter 2016:2 undersöker bland annat vilka effekter invandringen till Sverige har haft på sysselsättningsnivån och lönerna bland de inrikes födda. Analysen bygger på svenska registerdata och är den första svenska studien som försöker besvara frågan.

Några övergripande resultat och slutsatser:

Resultaten pekar på att sysselsättningsutvecklingen och löneutvecklingen bland grupper där invandringen varit relativt omfattande, har varit svagare än för grupper som varit mindre exponerade för invandring. Invandringen till Sverige tycks alltså på kort sikt ha bidragit till en något lägre relativ sysselsättningsnivå och genomsnittlig lön för inrikes födda än vad som annars skulle ha varit fallet. Effekten verkar drivas av en ökad konkurrens via invandring från Sveriges nordiska grannländer. Detta är rimligt då invandrare från våra nordiska grannländer sannolikt är närmare substitut till den inrikes födda arbetskraften än andra invandrargrupper. Det är alltså inte flykting- och anhöriginvandringen som verkar driva de skattade effekterna. Effekterna tycks också vara något större för grupper med en relativt svag ställning på arbetsmarknaden, såsom lågutbildade och låginkomsttagare. Vilka effekter invandringen ger upphov till på längre sikt eller med avseende på andra utfall har inte studerats.

Om rapportförfattaren

Rapporten är skriven av Mattias Engdahl, fil. dr. i nationalekonomi. Engdahl arbetar som forskare på Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.