I fokus för undersökningen står ett antal erfarenheter före och efter ankomsten till Sverige: rättvisan i Migrationsverkets handläggning av asylärenden; boendet och den ekonomiska situationen; väntan och osäkerheten under asylprocessen; beslutet att beviljas uppehållstillstånd eller inte; minnet av resan till Sverige och känslan av hemlängtan. Studien kartlägger hur de asylsökande reagerar på erfarenheterna och analyserar också hur dessa påverkar de asylsökandes värdering av sin livssituation (nöjdhet med livet) och tilliten till andra människor och de svenska intuitionerna. 

Några övergripande slutsatser och rekommendationer

  • De asylsökandes uppfattningar om rättvisan i hanteringen går isär. I urvalet är det lika många som betraktar hanteringen som rättvis, orättvis eller som varken rättvis eller orättvis.
  • Studien kunde dokumentera att de asylsökande som grupp är missnöjda med sin livssituation; andelen asylsökande i urvalet som säger sig vara mycket eller ganska missnöjda med sitt liv är många gånger högre än bland människor i andra kontexter. Utöver själva situationen hänger missnöjet samman med bland annat misstänksamhet mot hur rättvist myndigheterna hanterar asylsökningsprocessen samt missnöje med boendet och den finansiella situationen.
  • Resultaten visar att tilliten till andra människor ökar vid ankomsten till Sverige. Tillitsnivån verkar sedan sjunka tillbaka under tiden som asylsökande, men ökar igen bland de som beviljas uppehållstillstånd. Tilliten når emellertid inte upp till den initiala nivån från den första tiden i Sverige.
  • Sammantaget både bekräftar och nyanserar studien vanliga uppfattningar om erfarenheten av att söka asyl. Ett grundantagande att de asylsökande har agens, det vill säga förmåga att handla för att ordna tillvaron på bästa sätt förefaller vara mer träffande än att utgå från den stereotypa uppfattningen om ”den traumatiserade flyktingen” som passivt offer för omständigheterna.

Om rapportförfattarna

Rapporten, Asylsökandes möte med Sverige (2018:8), är skriven av Peter Esaiasson, professor i statsvetenskap, och Jacob Sohlberg, fil. dr. i statsvetenskap, båda verksamma vid Göteborgs universitet.

Foto av Ben Wicks från Unsplash.