(Kommunala) insatser för att underlätta arbetsmarknadsinträdet för flyktingar och deras anhöriga

För att undersöka vilka effekter de kommunala insatserna kan förväntas ha på arbetsmarknadsintegrationen av flyktingar och deras anhöriga har forskarna analyserat gruppens kontakter med statlig och kommunal arbetsmarknadspolitik, exempelvis inskrivningar på Arbetsförmedlingen eller kontakter med socialförvaltningen på kommunal nivå.

För att göra det möjligt att dra slutsatser om effekterna av kommunala arbetsmarknadsrelaterade insatser för flyktingar och flyktinganhöriga har forskarna gjort en översikt av svensk och internationell forskning där de har:

• Sammanställt resultaten från studier av effekter av svenska kommunala arbetsmarknadsrelaterade insatser (oavsett målgrupp).
• Sammanställt resultaten från studier av svenska statliga insatser för flyktingar och andra grupper långt ifrån arbetsmarknaden.
• Sammanställt resultaten från studier av arbetsmarknadsrelaterade insatser för flyktingar i andra länder.

Lärdomar från svensk och internationell forskning

Utifrån översikten av svensk och internationell forskning går det att dra vissa slutsatser kring faktorer som påverkar flyktingars arbetsmarknadsintegration, bland annat:

• Kortare handläggningstider för asylärenden och möjligheten att arbeta under asyltiden påskyndar etableringen på arbetsmarknaden. En bidragande anledning till detta kan vara att flyktingar först efter uppehållstillstånd till fullo kan ta del av insatser som sannolikt är centrala för deras etablering. Ett exempel är deltagande i SFI. Ett annat är möjligheten att ta del av anställningssubventioner. Möjligheten att arbeta under asyltiden, något som i normalfallet är möjligt i Sverige, underlättar inträdet på arbetsmarknaden.
• Lokala förutsättningar spelar en viktig roll för arbetsmarknadsintegrationen och bör därför tas i beaktande vid utformningen av regelverk. Lägre arbetslöshet i bosättningskommunen och positiva attityder till invandring verkar gynna integrationen. Att nivån på den lokala arbetslösheten i viss mån får styra kommunplaceringen av flyktingar skulle därför kunna vara rimligt . 
• Utplacering av flyktingar har haft negativa arbetsmarknadseffekter för de berörda. Den bosättningspolitik som går ut på att placera ut flyktingar geografiskt (där flyktingen alltså inte själv bestämmer platsen för sitt första boende) har haft negativa arbetsmarknadskonsekvenser. Dessa negativa arbetsmarknadskonsekvenser har på sikt motverkats av att flyktingarna har flyttat till andra orter.
• Väl utformade introduktionsprogram för flyktingar ger positiva effekter. Utvärderingar av introduktionsprogram, ofta utformade som stöd i form av aktiviteter och utbildning som ges till vissa nyanlända, verkar ha positiva effekter på gruppens inträde på arbetsmarknaden. Etableringsprogrammet som tillhandahålls av Arbetsförmedlingen är ett exempel på ett sådant program.
• Språkkurser för flyktingar ger goda arbetsmarknadseffekter. I Sverige har kommunerna ansvar för att anordna kurser i Svenska för invandrare (SFI). Det fåtal studier som finns av effekterna av SFI tyder på positiva effekter. I den internationella forskningen om effekter av språkkurser för utrikes födda finns flera studier som redovisar positiva arbetsmarknadseffekter, särskilt om studierna följer kursdeltagarna under en lång tid efter det att de deltagit i undervisningen.
• Kombinationen av språkkurser och andra insatser för flyktingar kan ge positiva effekter, dock viktigt att språkinlärningen inte hämmas. Det finns stöd i forskningen för att kombinationer av språkutbildning och yrkesutbildning eller praktik kan främja flyktingars etablering på arbetsmarknaden, i alla fall på kort sikt. En risk är dock att sådana upplägg riskerar att tränga undan språkinlärning och därför ge sämre långsiktiga effekter. Detta talar för att det kan vara viktigt att utforma olika kombinationer av språkkurser och annan utbildning så att språkinlärningen inte hämmas.
• Effekterna av arbetsmarknadsutbildning för flyktingar är övervägande positiva, men det är inte säkert att kommunerna ska ge utbildningen. Arbetsmarknadsutbildning har enligt både svensk och internationell forskning övervägande positiva effekter för flyktingar. Det är dock inte helt uppenbart att detta kan överföras rakt av till en förväntan om att kommunal yrkesinriktad vuxenutbildning ska ha goda arbetsmarknadseffekter för målgruppen. Den enda tillgängliga studien av Yrkesvux, en typ av yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå, tyder nämligen på att Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning ger bättre effekter än den kommunala Yrkesvux, både i allmänhet och för utomeuropeiskt födda. Det är inte klarlagt vilka skillnader mellan utbildningsformerna som orsakar skillnaden i effekter.
• Tecken på positiva effekter av Komvux och högre utbildning men mer kunskaper är önskvärda. Det finns forskningsresultat som tyder på att utrikes födda har haft påvisbar nytta av att gå Komvux. Vidare tyder det mesta på att utrikes födda har haft en måttlig avkastning på högre teoretisk utbildning, även om studierna av detta är få och resultaten får betecknas som relativt osäkra. Den enda studien av yrkeshögskolans effekter tyder på att de var goda för utrikes födda. Värt att notera är att en dansk utvärdering finner att utbildning som flyktingar förvärvar i värdlandet har en positiv effekt på arbetsmarknadsutfall. Detta skulle kunna tyda på att kommunal vuxenutbildning just för denna målgrupp kan bidra till en förbättrad arbetsmarknadsintegration. Sålunda finns det visst forskningsstöd för att flyktingar och deras anhöriga ska ha tillgång till kommunal vuxenutbildning.
• Validering kan ha positiva effekter, men svensk forskning saknas. Validering av flyktingars formella och informella meriter kan enligt internationell forskning ha goda arbetsmarknadseffekter. Vi vet dock inte mycket om svensk validering och dess effekter. Trots det talar den internationella forskningen för att en utökad satsning på validering i Sverige är motiverad. 
• Aktiveringskrav bör användas sparsamt. Kommunal aktiveringspolitik, det vill säga en politik där motkrav ställs för att det kommunala ekonomiska biståndet ska beviljas, har utvärderats i ett antal studier utan att man hittat några påtagliga positiva effekter. Detta kan tyda på att verkningsfulla insatser för mottagare av ekonomiskt bistånd kanske snarare ska vara stöd än krav.
• Goda effekter av subventionerade anställningar för målgruppen, särskilt om de innebär utförande av ordinarie arbetsuppgifter på ordinarie arbetsplatser. Subventionerade anställningar verkar ha goda effekter för flyktingar, och mer allmänt för arbetslösa med en svag ställning på arbetsmarknaden. Internationella studier visar att effekterna är bäst om subventionerna avser anställningar i privat sektor. De svenska kommunerna subventionerar inte anställningar, men en vanligt förekommande kommunal arbetsmarknadsinsats är de kommunala arbetsmarknadsanställningarna, där kommuner anställer mottagare av ekonomiskt bistånd, oftast med en statlig subvention i botten. Tidigare forskning pekar på att subventionerade kommunala anställningar kan vara effektiva, men endast om de påminner om ordinarie anställningar och inte handlar om arbetsuppgifter utanför ordinarie arbetsplatser,
• Det är oklart om anonymiserade jobbansökningar är effektiva för att motverka diskriminering. Anonymiserade jobbansökningar i Göteborgs stad ökade enligt en studie sannolikheten för utrikes födda att komma till en anställningsintervju, men inte att bli anställd. Kommuner kan dock rimligen ha en möjlighet att påverka integrationen i positiv riktning via en genomtänkt policy i sin roll som arbetsgivare.
• Intensifierade matchningsinsatser ger goda arbetsmarknadseffekter för flyktingar. Matchningsinsatser syftar till att matcha arbetssökande mot jobb. Enligt ett antal studier, såväl svenska som internationella, har intensifierade matchningsinsatser goda sysselsättningseffekter för flyktingar och andra grupper med en svag ställning på arbetsmarknaden. De positiva effekterna är enligt svenska studier sannolikt så stora att kostnaden för en påtagligt höjd personaltäthet i slutändan täcks. Eftersom många kommuner lägger resurser på olika matchningsinsatser, är det viktigt att notera att effekterna kan vara så goda att man får en direkt felaktig bild av nettokostnaderna om man enbart ser till de direkta kostnaderna förknippade med att höja handläggartätheten.

Delmi policy brief 2022:10 är skriven av Mattias Engdahl, fil.dr i nationalekonomi, Anders Forslund, professor emeritus och Ulrika Vikman, fil.dr i nationalekonomi, samtliga från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Denna policy brief har tagits fram som ett samarbete mellan Delmi och Vetenskapsrådet i syfte att synliggöra forskning som beviljats medel från Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet driver på uppdrag av regeringen ett 10-årigt nationellt forskningsprogram inom migration och integration. Syftet med programmet är att stärka forskningen inom området och främja tillgängliggörande och spridning av forskning, för att därmed skapa goda förutsättningar för forskningens medverkan till att möta samhällsutmaningar avseende migration och integration. För mer information, se https://www.vr.se/nfpmigint.

Författarna ansvarar själva för innehåll, slutsatser och policyrekommendationer.

Policy Briefen publiceras 13 december 2022.

Foto: Jimmy Nilsson Masth från Unsplash.