Studien baserar sig huvudsakligen på enkätundersökningar gjorda i skolor. Forskarna har följt ett urval av ca 5000 unga i Sverige från 129 grundskolor från årskurs 8 (14–15 års ålder), det vill säga de som normalt är födda 1996. I Sverige har dessa unga (hitintills) följts upp vid fyra olika tillfällen, med frågor bland annat om deras vänner, skolgång, attityder, fritid och familj. På basis av dessa data går det att dra slutsatser om integration till landet som helhet för denna åldersgrupp.
Några övergripande slutsatser och rekommendationer
- Integrationen har kommit långt vad gäller faktorer som utbildning, arbete, inkomster m.m. där unga med utländsk bakgrund – dvs. utrikesfödda eller födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar – tenderar att ha god anknytning till arbetsmarknaden och göra mycket bra ifrån sig i utbildningssystemet, med ett undantag, nämligen oavslutade grundskole- och gymnasieutbildningar.
- Unga med utländsk bakgrund har även en stark framtidsoptimism, god allmän hälsa och hög egenskattad livskvalitet, och deras psykiska välbefinnande är snarast bättre än andra ungdomars.
- Integration av unga kan beskrivas som selektiv, där vissa framsteg inom utbildning och arbete kontrasterar mot bestående skillnader i sociala och kulturella aspekter.
- Sverige är ett separerat samhälle, där unga med bakgrund i olika grupper lever åtskilda och på flera sätt olika liv. Det härrör från en kombination av stark boendesegregation, stora skillnader i risken att växa upp i socioekonomiskt utanförskap, en stark tendens att finna en partner från samma nationella ursprung, samt stora och i många stycken bestående skillnader i religiositet och värderingar.
Om författarna
Jan O. Jonsson är professor i sociologi vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet, Official Fellow of Nuffield College, Oxford University och ledamot av Kungliga vetenskapsakademin (KVA).
Publiceringsdatum: 15 december 2023
Foto: Taylor Flowe från Unsplash
