Hur bra koll har du egentligen på migrationsfrågor?

Rätt svar: Tre gånger så stor. Remitteringar av migranter till sina hemländer är tre gånger så stor som det globala biståndet och är en betydande del av många länders BNP. Migration till rikare delar av världen leder alltså till utveckling i de fattigare. I rapporten Internationell migration och remitteringar i Etiopien (2015:1) gräver författaren djupare i svensk-etiopiska remitteringar. För mer kunskap om hur migration och utveckling hänger samman rekommenderas även rapporten Migration och utveckling: biståndets roll (2019:5).

Källa:
COVID-19 spending helped to lift foreign aid to an all-time high in 2020 but more effort needed (OECD).

Defying Predictions, Remittance Flows Remain Strong During COVID-19 Crisis (The World Bank).

Migration and Development Brief 34 (KNOMAD).

Rätt svar: Tyskland. Under enbart 2015 tog Tyskland emot 890 000 asylsökande och stod för mer än hälften av alla beviljade asylbeslut i EU under 2016 och 2017. Österrike var dock det land som tog emot flest flyktingar, men utan att bevilja så många asylansökningar. Flest beviljade asylbeslut i relation till befolkningsmängden stod Sverige för. Europeiska asylutmaningar, asyldebatter och reformer (2021:X) ger en djupgående beskrivning av asylsystemen i Tyskland, Polen, Portugal och Sverige, hur de upplevde det ökade antalet asylansökningar och hur de har försökt reformera asylsystemet sedan dess.

Rätt svar: Syrien, Afghanistan och Irak. Under 2015 var flyktingar från Syrien flest. Närmare hälften av Syriens befolkning har tvingats lämna sina hem. Av de drygt fyra miljoner människor som lämnat landet har mellan fyra och sex procent tagit sig till Europa. I rapporten Valet och vägen: En intervjustudie med nyanlända syrier i Sverige (2015:8) utforskas vilka faktorer som påverkade valet av Sverige som destinationsland, vilka förväntningar intervjupersonerna hade före ankomst samt hur de upplever sin nuvarande situation och framtidsutsikter.

I Delmis AMIF-finansierad rapport De som skickades tillbaka: Återvändande och återintegration av avvisade asylsökande till Afghanistan och Irak (2021:10) intervjuade vi 100 migranter som har återvänt självmant och ofrivilligt från Sverige till Afghanistan och till Irak.

Källa: Det stora antalet asylsökande under 2015 ökade inte flyktinginvandringen nämnvärt (SCB).

Rätt svar: Anhöriginvandring. Sedan 1980-talet är anhöriginvandring det vanligaste skälet till att människor från länder utanför Norden beviljas rätt att bosätta sig i Sverige. Mer än hälften av alla beviljade uppehållstillstånd 2020 var för anhörig- eller anknytningsinvandring. Av dessa omkring 50 000 uppehållstillstånd var 11 procent anhöriga till någon som fått uppehållstillstånd av asylskäl. Övriga grupper innefattar bland annat adoption, barn födda i Sverige till förälder med permanent uppehållstillstånd och anhöriga till personer som har arbetskraftsinvandrat till Sverige. Rapporten Familj, medborgarskap, migration - Sveriges politik för anhöriginvandring i ett jämförande perspektiv (2018:5) belyser förändringarna i svensk anhöriginvandringspolitik utifrån EU-rätt och andra länders regelverk.

Källa: Hur många kommer som anhöriginvandrare till Sverige? (Migrationsinfo.se).

Rätt svar: 12 991. Cirka 13 000 personer sökte asyl i Sverige 2020, vilket är den lägsta siffran på tjugo år. De vanligaste nationaliteterna bland de asylsökande var Syrien, Uzbekistan och Irak. Samma år avgjorde Migrationsverket 20 980 asylärenden (förstagångsansökningar). Andelen bifall var 29 procent i relation till andelen avslag. Nästan var tionde person i Sverige har erfarenhet av att söka asyl, eller har kommit hit som nära anhörig till en asylsökande. Läs mer om asylsökandes egna erfarenheter av asylprocessen i rapporten Asylsökandes möte med Sverige (2018:8).

Den 24 februari 2022 inleddes Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Sedan dess har miljontals människor flytt inom landet och till andra europeiska länder. Policy briefen Hur många kommer fly från Ukraina och vilka EU-länder kommer de söka sig till? (2022:3) analyserar bland annat hur många som kan komma att fly till Sverige. 

Källa: Färre bevil­jade uppe­hålls­till­stånd 2020 (Migrationsverket).

Rätt svar: Thailand, Indien och Ukraina. Sverige står inför stora arbetskraftsbehov, och många människor från olika delar av världen söker sig till Sverige för att arbeta. Det vanligaste landet för arbetskraftsinvandrare är Thailand, följt av Indien och Ukraina. De thailändska arbetskraftsinvandrarna är ofta säsongsarbetare. Läs mer om deras arbetsvillkor i rapporten Thailändska bärplockare i Sverige - En migrationskorridor till en låglönessektor (2019:3). En annan rekommendation är Arbetskraft från hela världen: Hur blev det med 2008 års reform? (2015:9) som belyser frågor som varför arbetskraftsinvandrarna kommer till just Sverige och under vilka villkor de arbetar.

Källa: Arbetskraftsinvandring (Migrationsinfo.se).

Rätt svar: 85 procent. Det finns en föreställning om att man till övervägande del flyr till rika länder, men enligt UNHCR befinner sig 85 procent av alla flyktingar i ett utvecklingsland. 73 procent av världens flyktingar har sökt skydd i ett grannland. De flesta flyktingar bor i Turkiet (3,7 miljoner), Colombia (1,7 miljoner), Uganda (1,5 miljoner), Pakistan (1,4 miljoner) och Tyskland (1,2 miljoner.) I Delmis kunskapsöversikt Migration inom och från Afrika (2016:5) har vi samlat forskning om migration mellan olika afrikanska länder och migration till andra kontinenter. I Migration i siffror kan du även se fördelningen av internationella migranter i världen.

Källa: Fakta om flyktingar i världen (Sverige för UNHCR).

Rätt svar: 71 kronor. Dagersättningen är olika stor beroende på om man väljer att bo i ett av Migrationsverkets boenden där mat ingår eller i ett boende där mat inte ingår. En vuxen ensamstående som bor i eget boende får 71 kr/dag. Om man bor med andra vuxna och delar på hushållskostnader så är bidraget i stället 61 kr/dag. Om man har barn så får man också bidrag. Läs mer om de olika reglerna för dagsersättning på Migrationsverkets hemsida.

Tidigare studier tyder på att viljan att betala skatt minskar om välfärdsstaten främst uppfattas gynna invandrare. I Delmis policy brief Invandring och välfärdsstaten (2021:7) undersöks majoritetsbefolkningens vilja att bidra till välfärdsstaten och dela med sig till invandrare i behov av bidrag.

Källa: Ekono­miskt stöd för asyl­sö­kande (Migrationsverket).

Rätt svar: 74 procent. Valdeltagandet var 90 procent för inrikes födda och 74 procent för utrikes födda. Om man även inkluderar röstberättigade utlandsfödda som inte har svenskt medborgarskap blir siffran betydligt lägre. Läs mer om vilka som får rösta hos Valmyndigheten. Resultatet i Valdeltagande och representation – om invandring och politisk integration i Sverige (2017:7) visar att utrikes födda deltar i betydligt lägre grad än inrikes födda i allmänna val, och att det finns skillnader mellan inrikes födda med två föräldrar födda utomlands och inrikes födda med svenskfödda föräldrar. På sidan Migration i siffror kan du se valdeltagande bland svenska medborgare fördelat efter födelseregion och valår (2002–2019).

Källa: Analys av valdeltagande vid de allmänna valen 2018 (SCB).